Johannas Blogg!

Fö ett par veckor sedan damp det ner ett bra på jobbet från vårat fack, Kommunal.
Dom erbjöd oss att följa med till Gbg och en dag på Liseberg. För 100:- skulle vi få buss resa t/r, inträde, åkpass och lunchkupong. Man fick dessutom ta med en kompis.
"Klart vi åker" sa Lina.
O det gjorde vi.

Så igår kl.9.00 hoppade jag, Emma, Lina och Malin på bussen i Linkan och drog mot Gbg.
Strax efter Jönköping såg vi en bil köra rakt i i räcket (på motsatt körbana dock) Delar av vajer-räcket släppte och flög rakt på vår buss. Shit vilken smäll det blev. Alla blev något skakis i bussen efter det. Undrar hur det gick med de/dom i bilen =(


Frukost-moffarna Malin o Lina utanför Jönköping.... (Näe, Danne, det är en skitstad!)

Kl.13 anlände vi till Liseberg. Där tog karusell-andarna tag i Malin, Lina o Emma. En annan som är lite av en mes fixar ju knappt att åka Farfarsbilar =)
Jag brukar snällt hålla mig till radiobilarna och FlumRiden =)


Tur man valde att sitta bakom dom =)

Lina övertalade oss alla att gå en tur genom Hotell Gasten... Vad tänkte hon på?
Där gick vi fint på led när lilla Lina drabbades av den värsta paniken jag någonsin sett, haha.... Hon blev så jäkla rädd. Har aldrig sett någon hoppa o skrika så mycket som hon gjorde. Att "figurerna" sen gick efter henne gjorde inte saken bättre... Hur tusan kom hon förbi Malin så fort??? Haha... hade gjort vad som helst för att ha en film på henne där inne =)
Ni kan väl bara ana hur mycket vi skrattade åt henne =)


Emma o Lina i Pariserhjulet...



Malin kom på lite för sent att hon inte gillar höjden... =)

Vi hann åka en hel del och avnjuta en ruskigt god lunch på Trabello innan bussen styrde kosan mot Linkan igen.
22.00 var vi "hemma" Linköping igen, aningens trötta och hungriga.

Hade verkligen en skitkul dag.
Tack töser för sällskapet... o tack Kommunal för en toppenresa!

Då har även den här helgen gått då o en ny underbar arbetsvecka ligger framför oss....
Efter en gansla lång vecka med personalmöte och föräldramöte på jobbet såg jag verkligen fram emot en lugnt o skön helg... o som vanligt gick den alldeles för fort!



Jazzade in till linkan i går, mötte upp mamma o pappa, Emma o Henke och spenderade lite för mycket pengar kanske... IGEN!
Måste göra nå´t åt mitt shopping-beroende =)
Kvällen spenderades hos morbror Anders o hans dotter Elin. Martin "offrade" sig en stund o käkade pizza med oss innan hann drog iväg på nya äventyr =)
Såg matchen mellan Degerfors o Åff på tv. Skitmatch o mycket lyckats resultat.... Förlust med 1-0 på självmål. Jaaaaaaa!!!!
Erik Moberg, snyggt mål men i fel =)
Hann ta en fika med Tesa också när hon kom hem efter jobbet.
Det är som att vara på semester när Elin är med. Leah älskar att leka med henne och hon utnyttjar varje sekund. Stackars Elin måste vara helt slut efter gårdagen =)
hur som helst... tack för en trevlig kväll!





Idag cyklade vi upp till mamma o pappa på lunch. blev kvar där hela dagen ute i solen med mamma, pappa, mormor, Emma o Henke.. Maten var kanon som alltid och Leah fick roa sig i poolen o i sandlådan. Inte helt fel med bad-debut redan i mitten av Maj



Hann bättra på brännan lite också. Hatar att vara vinterblek men det är nu bara ett avlägset minne.... Nu sitter första färgen äntligen på plats!
Som min lilla mormor sa idag "Gud så brun du är Johanna, men inte du Emma. Du är fortfarande blek"
Haha... skapligt underbar mormor!
EDmma såg dock inte lika rooad ut =)

Nu ska jag göra klart mina sysslor... Tvätten ska hängas upp, maten lagas.... Måste hinna klart innan Sporten!

Läste aftonbladet igår... fastnade för en artikel om Andreas Neuman.
Stefans kusin....

Sist jag träffade honom var han en glad, vältränad kille som brottade ner sin pappa =)

Strax innan jul råkade han ut för en hemsk arbetsplatsolycka. Detta har vi under våren kunnat följa på Tv3:s Sjukhuset och nu var det alltså ett stort uppslag om honom i bladet.
Får fortfarande rysningar när jag läser/ser/hör om det.
Fattar ni smärtan killan måste haft... o antagligen fortfarande har???

Dränkt i 400-gradig kalk - ett under att Andreas, 24, lever

Två dagar före julafton begravdes Andreas Neuman, 24, i 400 grader het kalk.

Enligt all logik borde han vara död.

- Jag vill bara tillbaka till jobbet och en givande vardag igen, säger han i dag.

Den 22 december i fjol. Andreas och hans kollega ska rensa en filterficka i en av ugnarna på kalkverket i Rättvik.

När de plockade bort några plåtar som satt i vägen kom den heta kalken forsande som en lavin.

Inställd på att dö

Andreas begravdes. Bara huvudet stack upp.

- Jag kände hur kroppen grillades.

Den glödheta kalken var som kvicksand.

- Det var som att sitta fast i betong.

Han och kollegan, som klarade sig undan med brännskador på ena vaden, ropade på hjälp.

- Jag ställde in mig på att dö. Jag skrek att de skulle hälsa min flickvän och min släkt att jag älskade dem.

Till slut, med hjälp och en sista desperat kraftansträngning kom Andreas loss.

Började fräta

Arbetskläderna hade smält.

- Skorna såg ut som små puckar.

- Alla ben i vänsterfoten hade krossats.

Dessutom: kalken började fräta när den kom i kontakt med svetten på kroppen.

- Skinnet började liksom rinna.

- Jag trodde inte sån smärta existerade. Jag började nästan skratta av chocken.

Andreas låg nedsövd fyra veckor på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Amputerades

När han väcktes ur narkosen var vänsterbenet amputerat nedanför knäet.

Hälften av kroppen var täckta av tredje gradens brännskador. Lungorna var svårt skadade och läkarna frågade sambon Anna Norman om hon kunde donera en av sina njurar.

Efter fyra stora operationer och tre månader på Akademiska kom Andreas hem till Hofors igen. Nära 40 kilo lät-tare.

- Jag har gått upp 15 igen.

- Jag är stel som en gammal gubbe och har kvar ett sår som gör att jag inte kan börja träna med protes än.

- Men till sommaren ska jag vara igång igen.

- Och jag är välkommen tillbaka till jobbet.

- Jag gillar att ta i. Men det får väl bli lite lättare uppgifter till en början.

(text o bild är hämtat från aftonbladet)